///
Ja, jag lever. Knappt. Jag har permission från sjukhuset och mamma på besök över natten. Jag orkar inte så mycket. Min kropp klarar sig på morfin, men huvudet hänger inte riktigt med. Jag har fått en diagnos som jag ska berätta mer om. Just nu försöker jag bara acceptera och förstå dess förlopp. Ge mig lite tid. Låt mig ta ett andetag åt gången.
Tack för alla fina ord. <3
💗