Lite som Oslo dreamin'
Det är en sen kväll och jag kan inte ens minnas vilken dag det är. Gråtfest i soffan och världens bästa människa tätt intill. Hon som alltid är ärlig och inte bara säger det man vill höra. En hög av pantburkar så stor att man kan köpa mat för en hel vecka, och en tunn filt som inte riktigt räcker för att värma kylan som infinner sig i bröstet.
Men sedan slår det mig igen. Jag bor här och lever ett så bra liv jag aldrig ens kunde ana att jag skulle vara med om. Mer drama än någonsin tidigare, men också så mycket kärlek från människor jag precis lärt känna. Slitigt jobb, men också så jävla värt varenda liten kråka på pappret. Tunga veckor till brädden fyllda med fina arbetskamrater och på tok för mycket Narvesen-kaffe. Men sedan kommer helgen åter, och då är det som att allting börjar om igen. Hjärtat tinar upp i takt med snön som successivt smälter i solen.