Utanlikhet

 

En tjänst, ett tjugotal sökande och två intervjuer. En vild chansning och en jävla massa självfötroende nog för att bryta ned allt det inombords som säger att jag inte kan. Ett bevis för att styrka mitt eget och i samband med det krossa andras värderingar. De negativa. De som skakar på huvudet och febrilt undrar hur det ska gå för stackars lilla Hanna som inte kan någonting. Hon som inte vet något om livet.

 

Jag fick jobbet. Till grund för att jag har karisma och den närvaro man behöver. Trots att jag aldrig gjort något liknande så kunde jag inte låta bli att säga ja. Det må bli jobbigt på vägen, men man vet egentligen ingenting om sig själv förrän man gett sig en ärlig chans. Mumlande, en snurrande kontorstol och alldeles för många tveksamma svar, men ÄNDÅ. Jobbet är mitt och nu längtar jag till måndag. Ingen (och allra minst jag själv) ska säga att jag inte kan. För jag kan. Jag kan för fan allting om jag bara vill det tillräckligt mycket.