Den värsta av måndagar

 
 
Tumblr
 
På en trikk i Oslo sitter någon och gråter. Låter tysta tårar rinna från ögonvrån. Utan att förhindra och helt oberoende av andras undrande blickar runt omkring. Ivrigt famlandes efter någon form av lycka. Livsglädje och lust att ens göra annat än att dölja ansiktet i den på tok för stora arbetsjackan.
 
Hon har haltat gråtandes genom centralstationen. Tappert försökt att tränga undan det uttryck som är omöjligt att förneka. Riktat blicken på de väl utformade golvplattorna som underlägger hennes fötter. Bryter ihop för att ett ägg inte är tillräckligt kokt och kaffet inte tillräckligt svalt för att drickas. En morgon i helvetet hon tvingas bearbeta ensam. För att man bara inte kan berätta vissa saker. Inte för någon. Inte för någon som helst i hela världen.
 
Men hon har försökt. Nitiskt stolpat upp alla de positiva sidor av sig själv som hon så sällan lyfter fram annars. Vunnit provjobb på det bästa av pokerface. Men inte hjälper det väl då att det är måndag. Inte hjälper det när helgens bravader etsat sig fast på näthinnan såväl som satt spår över hela kroppen. Blåmärken, en uppskuren fot och ett trasigt jävla hjärta. Frågan om att någonsin igen kunna leva ett normalt liv står angeläget och trampar henne på hälarna. Rädslan över att alltid känna sig såhär. Osäkerheten och viljan att bara få tillbaka det som slitits ur hennes händer på mindre än två veckor.
1 kommentar
Evelina

Hanna,Hanna,Hanna. Hjärtat går i tur av att läsa vackra, men också så hjärtskärande meningar. Dina kommentarer på min blogg gör mig varm i hela bröstet, påminner mig om varför jag skriver överhuvudtaget. Att få sådan utlåtande från dig som jag set upp till vad gäller skrivandet enda sedan jag hittade din blogg för snart tre år sedan. Hoppas du kommer hem snart, så jag får krama om dig. Åtminstone skypa snart, jag har så mycket som jag vill berätta för dig. Trots att vi inte känt varann speciellt länge, är du en av de personer jag faktiskt helst pratar med. Ser mig själv så mycket i dig. Du har en fantastisk förmåga att sätta ord på känslor.En av många fantastiska egenskaper du besitter. Ta hand om dig, så ska jag göra mitt bästa i garderoben utan dig, saknar dig dock!

Svar: Har inte ens förmått mig att svara. Jag är helt tom på ord, och du anar nog inte hur viktig den där kommentaren var för mig. Exakt vad jag behövde höra. Jag blir helt knäpp, haha! OCH åh vad jag saknar dig. Saknar att dansa runt, prata sex, skråla till den höga rockmusiken och att vara dryg mot de som förtjänar det. Allt tillsammans med dig. Du är en så otroligt fantastisk människa och jag tycker om dig SÅ mycket. Tack tack tack för att du är en del av mitt liv. Jag är så tacksam och skryter om dig hela tiden till alla. Saknar dig mer än jag saknar många andra som jag känt bra mycket längre, just för att DU bryr dig, lyssnar, har energin och ja... Du är en jävla Wonder woman. Inse det.
utanlikhet