Utanlikhet

Då var vi här igen. Ja, jag äter varierat. Nej, jag har inte slutat ta tabletterna. Men jag sa ju att jag varit trött. Dödstrött. Mestadels på att vara orkeslös i jämförelse med en gammal människas fysik. Jag är tjugoett och det ska inte vara såhär. Så bekräfta mig snälla med provsvar som tyder på mina symptom. Lova mig att det är okej.

 

För min bitterhet äter hål i glädjen jag annars känner. Den du ser är inte jag. Hur ska jag anat något tidigare när allt går så fort? På språng till sängliggande på två röda. Man måste få skratta åt EKG. Fråga hur länge jag ska hålla käften. Man måste få dra ett skämt om ändtarmen fast det inte är roligt alls. Hur håller man annars hoppet vid liv? Det är inte likt mig att vara uppgiven.

 

Så kalla mig för blodpudding, Bloody Mary och annat vitsigt. Likställ tröttheten med min lathet. Dunka mig i ryggen och sucka inte. Den som suckar för mycket går sönder. Det har jag säkert läst någonstans.