Det har aldrig handlat om tid
Tumblr
Hur man går från att prata varje dag till hur det successivt avtar. Plötsligt är konversationer enbart fyllda med mina egna sms skickade efter varandra. Alla utan respons, men varenda stavelse ännu ett försök att ta tillbaka det som successivt glider ur händerna.
Jag har varit så rädd för att tvingas sakna dig, och nu står jag här ändå. Fan också. Varför ska det sås frön om det som gror i mig inte sköts om? Allt utan förbehåll, precis likt det brukar. Kanske vore det lättare om det där lilla envisa hjärtat slutar upp med att hela tiden ge efter så fort det känns. (För uppenbarligen så stämmer inte min inre motorik överens med din.)